Tankar om flytt.

Varje gång jag står där och torkar ur köksskåp och slår in glas i tidningspapper tänker jag; Aldrig mer!
Jag tänker att jag aldrig mer ska flytta, flyttpacka och flyttstäda. Jag har gjort mitt! It´s enough. Nu är det bra!

Men ändå gör jag det gen. Jag hamnar där igen. och jag förbannar mig själv över hur lättvindigt jag kunde glömma hur utmattande - inte minst för nerverna - det är. Det är ALLTID mer jobb än man tror - hur mycket man än förberett och det tar ALLTID längre tid än man tror.

Finns det inga servicelägenheter man kan flytta in i redan nu? Anpassade och klara utan trösklar, extrautrymme på dasset så rullatorn får plats och med timer till spisen? Där hade vi väl kunnat flytta in så är man liksom på plats och behöver inte utstå det här en gång till. Och när man ändå håller på - varför inte skaffa sig en godman som betalar ens räkningar och kanske någon som kommer och duschar mig en gång i veckan också? Sen får mina barn flyttstäda den dagen jag beger mig vidare. För dit man ska då behöver man nog inte rulla in glasen i tidningspapper.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback