novey

Igår kväll ringde min mamma mig och sa att jag inte fick börja knarka. Hon är skolsköterska och får tampas med kids som röker hasch och liknande på sin arbetstid. -Okej,jag lovar att inte börja knarka,sa jag. och sen pratade vi om något annat.

Jag är en kvinna som är ganska jämn i humöret. Jag upprörs sällan av petitesser och kan för det mesta sätta saker och ting i större perspektiv vilket i de flesta fall gör att man upptäcker att det inte är någon mening att bli arg och irriterad över småsaker. Iallafall inte längre än i sisådär  3-4 minuter. Något har man ju lärt sig av Mia Thörnblom och gänget som menar att om man ofta och dagligen stör sig på andra människor så sitter problemet ofta i grund och botten inom dig själv. Helt rätt,tror jag. Idag har jag dock kännt att det har puttrat och bubblat inom mig av irritation. Kanske är det för jag var inne på min femte arbetdag innan ledighet och jag var trött och lite omotiverad men fler än en gång under denna dag har jag haft lust att bara ställa mig rakt upp och ner och vråla MEN COME ON VA!!?

Det må så vara att han inte vet hur man plockar in i en diskmaskin på rätt sätt,han är ju ändå det bästa jag vet! <3!

Ja ni tror att jag skojar jag vet,men efter bara TVÅ nätter i min ägo har "lyckliga Lisa!" redan börjat visa tecken på en begynnande depression. Det måste dra från balkongdörren i vardagsrummet,det bara måste det!

Man blir allt lite kokkabongbong samt dagvild (heter det dagvild eller dagvill?) när man först är ledig i 2 dagar för att sedan inleda sin 5-dagars arbetsvecka såhär på lördageftermiddag. Landstingets skiftgång make no sense men man är ju van! Köket är färdigtapetserat och det är en ren fröjd att mötas av ljusa fina väggar istället för ljusgult varje gång man kommer in i köket på morgonen. Imorse var mor och far förbi och inspekterade och hade med sig prinsesstårta som hade en rykande åtgång. Min ömma moder for runt i lägenheten och vattnade blommor och propsade -med bara en mors envishet- att det visst fanns hopp för min döda orkidé som jag strategiskt gömt undan bakom en dörr. Hon gav mig även en ny blomma vid namn "lycklig Lisa" som nu står i vardagsrummet. Jag befarar dock att "lyckliga Lisa" ,liksom flertalet av mina krukväxter tenderar,snart kommer bli en "mycket olycklig Lisa".

Men neeh hörni. Jag och lilla puppan var och såg "Män som hatar kvinnor" på bio ikväll och jag tycker inte alls att den var särskilt bra? Det blir svårt att göra film på 2,5 timme av en så tjock bok utan att det känns för avskalat. Jag saknade en massa detaljer och händelser och tycker filmen kändes lite platt? Nåväl,män ska inte hata kvinnor,de ska älska kvinnor. Kvinnor är ett älskvärt folkslag,ingen tvekan om det! ;)

Idag bar det av på en spontan stadstur till Luleå. Klockan 08.00 fräste min svärmor,min söta svägerska samt S faster in på gårdsplanen och sen bar det av. S menade att han tackade sin lyckliga stjärna över att han inte behövde åka med i den bilen eftersom det fanns stora risker för att få en skavsår i öronen. Värst vad man kan vara stingslig då,bara för att vissa gillar att prata!;)

I Luleå började kulorna rulla och min kära syster anslöt sig till sällskapet. Jag skuttade glatt från affär till affär med henne med mig som smakråd(?). Det som är bra med min lilla lillasyster är att hon aldrig varit mycket för att syssla med falsk blygsamhet,smicker eller artighet.
 Jag drog fram fräsiga toppar som jag absolut var tvungen att prova - hon spärrade upp ögonen och gapade "skojjaru?",och sådär höll vi sedan på.
Jag visade en snygg tunika - hon sa att det var något Shirley Clamp skulle ha på sig.
Jag drog fram en neongul oversize-tischa - hon sa att "Kreta 1993 ringde och ville ha tillbaka sin t-tröja".(här syftar hon på att vi fick matchande dressar i ungefär samma kulört under en semester på Kreta när jag var 9 bast och hon var typ 5.)
Jag visade ett par shorts - hon sa att jag måste ha ryska gener i mig.

Ja ni ser. Nu är jag iallafall hemma igen. Jag hade i ett svagt ögonblick mumlat något om vindrickeri till min vän L men det måste jag tyvärr avblåsa. Jag sitter här i morgonrock och är redo för bädden,boken och kanske lite webb-tv. Det tar på krafterna det här. Imorgon: tapetsering!

Idag har Tiburtius namnsdag! Jag vet att de då och då byter ut namnsdagsnamnen i almenackan och nu tyckte de väl att det var på tiden att alla Tiburtiusar fick en egen dag. Jamen tacka för det! Grattis för skroven!

Pirjo Purjolök har näsa för det här med bra sidor. Perfekt för oss ängsliga svennebananer som inte riktigt vet hur vi ska bete oss!:) --->  http://ballisamtiden.blogspot.com

"-Du får inte lämna ätbara saker hos oss för då äter jag upp dem! Jag äter upp dem fast det är saker jag inte ens tycker om!"

Jaha se där ja, en 5 cm nysnö på backen. Nejmen jag tar väl och hänger in skinnjackan i gaberoben igen. Det här med vår är inget man ska förhasta sig med mina vänner.