Jag vet vem jag är när jag är hos dig.
Det tar ett tag för mig, jag kanske glömmer hur man gör?
sist var himlen vit som papper ovanför
Men jag har slutat säga nej, nu ska jag göra vad jag kan.
Jag ska riva mina murar tills vi ser varann.
Jag har aldrig fått ihop modell och verklighet,
Jag tankar nya tankar, men långsamt som du vet
Så jag lovar ingenting, jag säger hellre förlåt,
Vi ska va dom vi vill vara hellre nu än efteråt.
Lelove.
Kommentarer
Trackback