LCHF.

Om jag skulle få för mig att börja banta lite och följa någon diet så hade jag helt klart valt LCHF- grejen. Men MUMMA vad goda recept de har att erbjuda. Idag lagade vi fläskkotletter i ugn och de skulle ligga där inne och bada i en sås av;

2 dl creme fraice
3 dl vispgrädde
1 dl soja
2 tsk sambal olelek
4 vitlöksklyftor.

Bara att hälla över köttet och sen låta det stå i ugnen i en timme.
Ja ni hör ju. Att jag sedan struntade i low carb-delen och käkade sallad OCH ris till spelar ju ingen roll.
Jag ska starta upp en ny diet. High Carb High Fat (och så rör vi på oss sen istället) ska den heta! :)
Det ska som bekant vara gott att leva.

Men det hade kunnat vara värre. tänk om han varit hundvakt t.ex.

Min blomvakt här i Karlstad medan jag var i Kina får högsta betyg. verkligen. Tur för honom att jag råkar vara väldigt förtjust i honom ändå!

Nu är det nog. sådeså.

Idag städar jag undan mina vinterskor. Även fast jag hade dunjacka igår när vi for på bio och det med all säkerhet kommer komma dagar då jag fortfarande behöver dem. Men det gäller liksom att visa vintern vem som bestämmer nu. såreså.

To Remember.


Kina 2010.

Vi var alltså ett gäng sjuksyrror som bestämde oss för att åka till Kina. Några hade sina karlar med sig men jag och mamma bestämde oss för att det var helt klart lugnast att lämna dem hemma, två dagars intensiv shopping stod ju nämligen på schemat! ;)

Flygresan ner gick som smort, jag hamnade brevid en otrooligt omständig kvinna (som senare visade sig tillhöra vårt resesällskap) men somnade som tur var så fort maten var uppäten och vaknade när det var sisådär 1,5 timmar kvar till landning. Perfekt planerat om jag får säga det själv och jag är återigen mycket tacksam över min sömnförmåga som gör att jag kan sova ungefär överallt utan problem. Det var ingen rast och vila när vi kom fram utan det var raka spåret till Himmelska fridens torg och sedan kinesisk välkomstmiddag innan vi tillslut kom till hotellet på kvällen. Det är onekligen en speciell känsla att befinna sig i en stad med 17 miljoner människor, skyskrapor som man knappt såg slutet på, trafikkaos (snacka om att jag har fått utöva kognitiv beteendeterapi på min åkrädsla!) och människor överallt!

Vi hade turen att få en fantastisk guide och utan honom hade det nog varit svårt att hinna med så mycket som vi faktiskt hann på den här veckan. Han har också kunnat lära oss så mycket intressant om livet i Kina. Om hur de bara får ha ett barn i varje familj och hur pojkar värderas högre än flickor,om sjukvården, om kinesisk kultur och om hur de tar körkort!  (30 timmars parkeirngskurs och 6 timmars körning,sen är det klarrt!) Höjdpunkterna var helt klart kinesiska muren (helt fantastiskt!) och besöket på ett kinesiskt sjukhus.


Där kan vi snacka kontraster. Jag tror alla som klagar på svensk sjukvård och alla de som skrev upprörda insändare om hur de fick köa på vårdcentralen för att få bli vaccinerade för svinis HELT GRATIS i höstas hade mått bra av att besöka sjukvården i andra länder. De väntrummen var inte att leka med och Jackie vår guide berättade om hur man ibland inom familjerna får lösa av varandra eftersom man kan få köa i mer än ett dygn. Vi fick också se hur de behandlar sina patienter med traditionella kinesiska metoder som akupunktur,koppning och örtmedicin.


Vi hann som sagt med mycket den här veckan och de två sista dagarna ägnades sedan åt seriös shopping. och som det handlades! Sista kvällen blev en kamp med badrumsvågen framdragen mitt på hotellrummet för att försöka minimera övervikten till den stundande incheckningen dagen efter. "-Jamen om jag river bort alla lappar från kläderna,då borde det ju bli några gram lättare?" försökte min kära mor som förbannade sig själv eftersom hon köpte en stor likörflaska på vägen ner som vägde över 1 kg. Shoppingen var prismässigt ungefär som i thailand men marknaderna och varuhusen var ungefär som MBK i Bangkok men 10 gånger värre. Man var rätt slut på kvällarna. om jag säger så.

Ett resultat av den här veckan är också att jag blivit riktigt bra på att äta med pinnar. T.o.m. ris fixar jag nu! Vi fick lära oss att i Kina beställer man inte in varsin rätt när man äter tillsammans utan istället dukas flera olika rätter upp som man sedan plockar av och äter. Och man lastar inte på som när man äter buffé utan små munsbitar i taget. Tallrikarna är ofta lika små som assietter och jag tror att vi där har hemligheten bakom varför kineserna är så smala. Små tallrikar, inte lasta upp mat så tallriken är full plus att äta med pinnar ≈ att äta långsamt, iallafall för den ovane!:)

Så!,
Åk till Kina (Peking i detta fall) om ni får chansen. Ett mycket spännande land, väldigt annorlunda än hemma.


Jetlaggad.

Jag lider av lite jetlag idag hörni. Imorse slog jag upp ögonen klockan 5 men tvingade mig sedan med milt våld att somna om för att sedan vakna strax före sju när S stack hemifrån. Då var det omöjligt att somna om. Klockan var ju för sjutton vid lunchtid i Kina och min kropp går uppenbarligen fortfarande efter den klockan.

Jag var pigg fram till halv 10-tiden för att sedan drabbas av den segaste segheten i mannaminne! Det enda jag har orkat göra är att sätta på två tvättmaskiner och läsa ikapp alla bloggar jag följer (vilket iofs var ett hästjobb!;). Jag och S har stökat ner lägenheten till max med utspridda grejer och båda våra resväskor ligger halvt upppackade mitt på vardagsrumsgolvet.

Nu har jag dock hällt i mig en Red bull som helt plötsligt stod framför mig när jag öppnade kylen. Det var som ett tecken! (antagligen en rest efter att bror bott i lägenheten under förra helgen och varit ute på party?) Nu ska alltså jag rida på taurin-vågen och röja upp i rövarkulan och hänga tvätt. Jag återkommer med Kinaberättelsen!

tips från coachen.

Eftersom jag ser det som min uppgift att tipsa er om bra grejor mina vänner så ska ni få se på det här. Jag har provat på båda den här veckan nämligen;

Lejonet & Björnens glasssmaker,har ni provat dem? Om inte - GÖR´T! Här har Ben & Jerrys en konkurrent,det säger jag er.

Nästa grej är något som jag hamnade på på Sats. Core boll! Sjukt jobbigt men jäkligt kul. Likeheten med en strandad säl var slående många gånger när man skulle balansera på den där bollen men spaghettimusklerna fick jobba vill jag lova. Prova om ni får chansen. GÖR´T!:)

Underbart!(or: money can´t buy taste)

Det här avsnittet tror jag var det bästa hitills i allas vår favoritserie! Min syster och Nonno - ni måste kolla in ca 15:40 minuter in på avsnittet. Jag vet ni kommer älska det!!! ;)


Tack!

Tack alla mina fina vänner och bekanta för alla gratulationer igår! Jag är så glad att jag har er i mitt liv!:)
Jag firade den stora dagen med att kliva upp kl 05.30, köra 3 mil ut till Molkom och jobba förmiddag. På kvällen blev det stort kalas med hela två gäster här i Karlstad och vi åt god tårta och sedan ännu godare italiensk mat! Inte alls en tokig födelsedag, även om jag såklart saknade mina pompisar där hemma.

Om en vecka åker jag och mamma till Kina! Vi är rädda för jordbävningar men har kommit överens om att absolut inte sluta gräva efter varandra om det skulle ske! Fortsättning följer!

Aldrig riktigt bra.

Igår kom Marcus Hellner hem till Gällivare efter OS. Det är ju skitkul och NSD skriver om det varma och glädjefyllda mottagande han fick när han kom hem till stan. Sen läser man kommentarerna som är skrivna till artikeln. Jag citerar;

"Jo visst killen gjorde otroligt bra ifrån sig på OS,men nu får väl Gällivare kommun ta och sansa sig,det är inte AIDS medicin han uppfunnit,och inte har han räddat livet på nån,sport är en lek och det är ju bra,men att ställa till en fest där bussar ska gå i skyttetrafik mellan orterna är väl att ta i,sen skall inte EN krona bekostas av skattemedel,kom ihåg det,blir en anmälan på en gång om detta visar sig,sen är man inte Gällivarebo om man inte har minst en generations arv bakom sig."

Jag blir lite förtvivlad på riktigt här alltså. Att ha något att glädjas över tillsammans är väl det vi verkligen behöver i dessa tider av knas? Vad är det som gör att en människa regarerar på ett sådant sätt som ovan när man läser en artikel om något som är gott och härligt? Vad är det som gör att en människa blir så?
Nej jag säger bara GRATTIS Marcus och alla andra skitduktiga skidåkare och åkerskor som vi fått glädjas med och som fått oss att jubla, tjuta och kramas i sofforna. Jag lägger gärna några skattekronor på er. om det skulle vara så liksom.

Men titta!

Vilken snajdig dammsugare jag har köpt mig!
Idag gjorde jag dock en härlig 11,5 timmar lång arbetsdag - så jag orkar nog inte provköra den ikväll.