Om en kvinnofälla där jag ibland sitter fast med hela benet.
Jag har beslutsångest i en fråga. Och jag blir arg på mig själv för att jag kommer på mina tankar att vara tankar som jag tror är typiska för det kvinnliga könet; "nej men jag har ju lovat..", "tänk om någon blir ledsen", "inte kan jag väl nu.."
Jag vet att jag borde tänka mer som en kille, lyssna på mina älskade S, inte vara så orolig,ta till mig alla råd jag läser om och lyssnar på i alla Livscoachböcker och program, tänka på vad jag vill och inte sätta alla andra före. jag har bara så svårt att verkligen göra det. Jäkla dumma mig. Var inte en sån kvinna hela tiden (och dessutom en fanatisk trygghetsnarkoman). To be continued.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Word sister!
Trackback