Du är så spännande.

Jag vet inte varför,men av någon anledning så älskar jag vardagsliv. Andras vardagsliv.
Jag roar mig och följer intresserat bloggar av vanliga människor med vanliga liv och tycker det är jättekul att läsa om hur de inreder sina kök,vad de gjort på jobbet,vad det bråkat med sin partner om o.s.v.

På samma sätt som jag tycker om att gå och titta in i folks fönster (okej alltså på håll - från gatan. jag smyger inte omkring utanför fönster,just to make it clear) när jag är ute och promenerar. Titta på deras gardiner och undra vad det är för människor som bor där och vad de lever för liv.
Jag fascineras helt enkelt av vanliga människor. Stureplansbloggar i all ära,det är väl kanske kul att titta på det fina folkets kläder och förehavanden men efter ett tiotal musklick på sidan roar det inte mig längre. Vanliga människor är däremot spännande och intressanta. Lika många människor som det finns där ute,lika många livshistorier finns det att berätta. Jag har ibland tänkt på att jag hade velat göra en dokumentär. Plocka 10 människor från gatan och låta dem berätta om sina liv och vad de varit med om. Det hade blivit hur bra som helst. I´m sure.

Däremot kan jag aldrig tro att någon är intresserad av mitt vardagsliv. Jag försöker ibland printa ner vad som hänt under dagen men de flesta gånger faller texten under raderingsknappen. Det kan ju knappast vara intressant att jag vaknat,varit och handlat med mor. mor och far skjutsade ner mig igår och stannade över natten. Mami ville köpa abnorma mängder krukväxter åt mig,jag protesterade men lät henne tillslut köpa en aloe vera- kaktus åt mig. Precis som när hon strax före jul var här och ville överösa mig med julpynt till lägenheten. den gången fick hon köpa en trätomte för 19 kronor åt mig. Jag älskar henne.
Sen tvingade jag mig till några timmars plugg (jag är så less nu) innan jag knatade bort till K & J som bjöd på middag innan vi kollade på 10 avsnitt av sex and the city. K blev glad åt dvdboxen hon fick i julklapp.
sen cyklade jag hem. jag var livrädd och mörkrädd hela vägen. och nu är jag här.

Alltså allvarligt. jag har lust att radera det jag just skrev men låter det stå kvar. var det vardagsliv som var det spännande så var det! ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback