can you take a picture of me?
Jag såg en dokumentär om paparazzifotografer och deras hetsjakt på de exklusiva bilderna och bara av att titta på eländet snörpte mitt bröst ihop sig av ångest över vad en del kändisar måste leva med. Hur fasen pallar man? Hur kan kidsen I USA och England vilja bli kändisar? Hur kan paparazzifotografer och deras metoder vara tillåtna,i länder där allt annat är förbjudet och man kan bli stämd för de mest underliga småsaker? Vad hade hänt om man förföljde och trakasserade en "vanlig" människa på det där viset? 
Till vardags är väl inte Sienna Miller och gänget de första man har på sin pitty-list,men det här var rena trakasserier. Det är en sick branch när man kan se värdighet i att ha ett arbete som går ut på att hänga i ett träd i 6 timmar för att få en suddig bild av Jude Law och man inte slutar fotografera fast någon bryter ihop och börjar storgråta av förföljelsen. nej för fanken,de bilderna blir ju finafina med en rubrik som "Sienna förkrossad över Jude´s svek" i typsnitt jättestort. Osmakligt!
anyway,nu ska jag cykla bort till K och sen ska vi hämta systeryster på tåget vid halv 22. Vi har seriös klänningshopping att uträtta imorgon! Min förkylning fortsätter men nu har jag iaf duschat och fått på lite smink i fejjan,vilket resulterar i att jag fortfarande ser ut som bilden i föregående inlägg...fast med läppstift!;)