novey

I lördags trotsade jag allt vad morgondagen hette och gick ut på dans med brudarna. Krogbesöket är inte så mycket att orda om(goldstrike? sen när blev det en bra idé? va?) men innan det så hade vi en rackarns trevlig förferre. K grävde fram en bränd skiva med låtar från vår ungdom och det fanns så många godbitar på den skivan så vi knappt kunde slita oss när det var dax att bege sig! Vi stod med klackarna och ytterkläder på i vardagsrummet och pep " nej vi måste bara lyssna på den där låten innan vi går!" Detta upprepades sedan sisådär 35 gånger innan vi lyckades ta oss iväg.

Den här låten lyssna vi mycket på där vi var unga,typ 18 barre. Nu i efterhand kan jag tänka att livet var så enkelt då men ändå ganska svårt. Och hur roligt vi än hade (för det hade vi,ja voi voi!) så hade jag faktiskt inte velat ha den tiden tillbaka.
Jag kan ibland skrämmas över att åren går så fort. Nyss firade vi våra 18-årsdagar och vad hände sen? vad blev det av oss?
Svaret är att det blev sjuksköterskor,ekonomer,gruvarbetare och småttingmammor av oss. Bland mycket annat. 

Jag känner en stor glädje över att jag,trots att åren gått, fortfarande får pimpla vin och tjoa med samma personer som då, då när ovanstående låt snurrade på stereon..