det är nytt år,förlåt dig själv.
För allt du skäms över.
För allt du är stolt över.
För allt du vill dölja.
För allt du vill visa upp.
För allt som inte blev som det skulle.
För allt du är.
För allt du vill vara.
Förlåt dig själv.
måhända gapig men iallafall snäll.
men!
något jag inte gör är att bli dum och elak. Jag trampar inte på folk och sätter mig inte över andra människor. och sålänge jag inte gör det så tänker jag inte be någon om ursäkt.
Gott nytt år mina vänner! och HEJ BARA! som vi uttryckte det igår!;)
Fräscha klubben
Person 2 :"- äsch vem bryr sig,jag har inte duschat sen i måndags!"
Person 1 : "-usch,kom inte nära mina sockar,jag har haft dem i flera dagar och jag är jättesvettig om fötterna!"
Person 2: "-Jag är också dösvettig,jag är t.o.m svettig i ljumskarna!"
*en stunds tystnad*
Person 1 : "-åh vad jag är sugen på en riktigt flottig pizza med orientdressing!"
att spara på hjärtslagen.
Kanske är det sant som de alla tre har sagt? Jag vet inte varför men känslan av uppgivenhet,omöjlighet och misslyckande leder till att jag blir likgiltig som en trulig sextonåring. Jag har alltid hållt en distans till vissa saker,relationer och känslor. jag är inte den som satsar allt på ett kort. jag spelar aldrig för mer än jag har råd att förlora.
Jag pratade med L igår i bilen till kullen. vi sa inte så mycket egentligen och diskussionen blev inte ingående men det som sades var helt enkelt konstateranden och L är aldrig den som kommer med krystade uppmuntranden eller svar som "neej,men så ska du inte tänka!". Hon säger istället saker som "ja,så var det nog" och "kanske var det dumt,men vi vet ju bättre nu?" eller "du ska inte ångra något".
Hon kan lyssna på det sätt man ska lyssna på.
För jag vet ju varför det blivit som det alltid blivit och jag gjort som jag gjort. För att någonstans i min kropp finns det någon som är less på att vara den som ska fixa, medla,hålla ihop ,översläta och få det att fungera. kanske är det först i efterhand man förstår hur trött man varit? jag är så less på att ställa upp och vara ett stöd. jag är så orättvis nu men jag är även så less på självömkan som leder till att människor runt omkring får smyggrina i duschen eftersom de inte får någon plats och eftersom deras tårar varken räknas eller är berättigade.
så tyvärr gör det riktigt ont. när någon säger att man inte bryr sig. och jag upplever det så orättvist att jag bara tyvärr stänger av. och jag blir nog kall,precis som ni har sagt.
men sanningen är att jag bryr mig så mycket att jag blir helt utmattad. jag vrider mig ut och in ibland för att andra ska må bra. men det märks tydligen inte. för då skulle jag inte fått höra de där orden igen. så kanske jag ska sluta bry mig så mycket? kanske ska jag, som Alex schulman sa i ett helt annat sammanhang, "spara på hjärtslagen,för de kan komma att behövas"?
Kanske ska man spara på hjärtslagen till de som hör dem?
Och hur fel det än må låta,så är det ibland skönt att dricka de där vinet som försiktigt bäddar in spretiga känslor i varm bomull och tillåter tanken "det får bli som det blir,jag struntar faktiskt i det".
Men jag älskar S. Jag vill vara allt för han. jag hoppas jag lyckas.
it´s a shame.
....
way back when we had our thing.
And you're not the one that I think of
everytime that the telephone rings.
And I know that what we had
would not be called love by the ones we know.
And I know it's been many years
and a hundred love-affairs ago..
by the way - syndromet.
Is that all there is?
If that´s all there is,my friend,
then let´s just keep dancing,
let´s drink up the boose
and have a ball.
- if that´s all there is..
I ett senare inlägg kommer jag säkert gå in närmare på vad by the way-syndromet som skapade så högljudd debatt påväg hem från krogcirkusen egentligen är. men ni får hejda er gott folk,det är faktiskt måndag idag.
Jag bloggar,därför finns jag.
fördelen med att ha ett pyttebo är iaf att det är snabbstädat. helgen har förövrigt var fin och bra på alla sätt och vis. det var en välkommen känsla att ha någon som väntade på en när jag kom hem i torsdagskväll. helgdagarna spenderades sedan med att strosa på stan,gå på bio,äta god mat i kopiösa mängder och sedan bege oss ut för att grilla både korv,pinnbröd och marshmallows vid nydalasjön i underbar söndagssol. Vi hann oxå med att träffa R´s syster som kommit hem från sin 3månaders semester i Australien. det blev onekligen lite tomt i morse när min dörr slog igen strax före 7. ´det är inte ens roligt att ha fjärrkontrollen för sig själv. men det går. Nu ska jag snart inleda zappandet mellan big brother och floor filler. Jag hymlar inte med att jag ser på rena skitprogram då och då.
Första inlägget
Välkommen till min nya blogg!