all work,no play.
Idag fick jag besked om sommarens jobb. Inte mitt förstahandsval,men iaf ett 100% vikariat and a girl got to eat som bekant. Alla (nu överdrev jag igen) min klasskompisar är så duktiga och ska jobba som usk:or på olika avdelningar under sommaren men jag försöker att inte känna nån stress (vi har ju faktiskt halva utbildningen kvar varav ett år praktik) och jag trivs ju bra med mina funktionshindrade vänner. Nu ska jag och S äta mammas köttsoppa och sen bege oss ut och röra lite på döfläsket. På återseende!
en efterlängtad galning utanför min dörr.
Efter lördagens samkvän så var det en ganska slagen hjälte som klev ur sängen igår morse. I princip hela söndagen spenderades nedbäddad i soffan och sträckan mellan köket och vardagsrummet var den längsta jag presterade under dagen. När wallanderfilmen på fyran just tagit slut och jag i godan ro satt och pratade med min baby i mobilen så plingar det plötsligt på dörren. Jag blev livrädd för jag känner ingen som brukar komma och hälsa på halv 12 på natten och när jag genom kikhålet i dörren dessutom inte ser något förutom att det står en person i trapphuset men som medvetet ställt sig utanför kikhålets utsyn så håller jag på att börja grina.
Som tur är har jag S kvar i luren och han tycker jag ska öppna dörren och ha kvar honom i luren fortfarande. Jag smyger återigen fram till dörren och ser att personen fortfarande står kvar och nu är jag säker på att det är en galning där utanför (okej,överdrift är ett av mina mellannamn ;) ) men bestämmer mig ändå för att öppna eftersom personen i fråga inte gått sin väg fast det gått flera minuter sen denne plingat på.
Så jag öppnar.
och där står S!! med mobilen i handen och skrattar åt sin livrädda flickvän. 4 dagar innan förväntat har han bilat ned efter avslutat arbetsskift. och efter att jag slagit honom lite så gick jag fatiskt med på att förlåta honom! :)
Dagens soundtrack: Jack johnson - Better together.
Som tur är har jag S kvar i luren och han tycker jag ska öppna dörren och ha kvar honom i luren fortfarande. Jag smyger återigen fram till dörren och ser att personen fortfarande står kvar och nu är jag säker på att det är en galning där utanför (okej,överdrift är ett av mina mellannamn ;) ) men bestämmer mig ändå för att öppna eftersom personen i fråga inte gått sin väg fast det gått flera minuter sen denne plingat på.
Så jag öppnar.
och där står S!! med mobilen i handen och skrattar åt sin livrädda flickvän. 4 dagar innan förväntat har han bilat ned efter avslutat arbetsskift. och efter att jag slagit honom lite så gick jag fatiskt med på att förlåta honom! :)
Dagens soundtrack: Jack johnson - Better together.
Jag - en bokrecensent!
De senaste två dagarna har jag läst ut två självbiografier skrivna av två svenska kända tjejer. Efter 20 veckor med specifika sjukdomstillstånd där de enda böcker jag läst oavbrutet i heter saker som medicinska sjukdomar eller illustrerad farmakologi är det ljuvligt att få plöja igenom vanliga lättlästa böcker,utan understrykningar med neongrön markerpenna, bara för nöjes skull! (dessutom passar jag på medan S är i gve och jobbar,han stör mig så mycket annars när jag läser..;) )
Iallafall,efter två kriminalromaner så började jag med Linda Rosings berättelse om sitt liv "Den nakna sanningen" för att sen på en dag plöja igenom Tina Nordlunds "Genom helvetet". Och neej,jag har inte haft så mycket för mig ihelg,därav mitt boknörderi!
Linda rosing berättar om sitt liv,om hur hennes främsta mål i livet var att bli känd och om känslan av att ha lyckats med detta när hon fick vika ut sig i slitz. Hon berättar om otaliga fester,vilka kändisar som raggat på henne ,om hur hon fått sitta i samma vip-bord som Martin Dahlin och genom hela boken får man känslan av att detta är något som fortfarande imponerar och gör författaren stolt. Hon berättar också om pojkvän efter pojkvän som uppvaktat henne och fått henne att bli förälskad för att sedan behandla henne som skit. Man behöver inte ha en psykologexamen för att se tydliga mönster som på något sätt känns så klassiskt typiska. Jag läste hela boken och väntade hela tiden på att det skulle komma någonslags reflektion,eftertanke,summan av kardemumman eller sensmoral över det hela....men den kommer aldrig. Visst ägnas någon rad åt att beskriva hur kändisvärlden är smutsig och falskt men ändå känns det som att det hela tiden vilar ett imponerat skimmer över hela berättelsen om livet som glamourmodell. När jag sedan läser att Linda rosing nu har satt in 1 kg (!) silikon i varje bröst så känns hela boken liksom bara..jaha? spännanande värre. Att det även används svordomar lite nu och då i texten och att ett av författarens tack går till skönhetskliniken där Linda botoxar sig är bara ett tillägg.
Tina Nordlunds bok handlar om hur hon hade allt,var Sveriges bästa damfotbollsspelar,vann diamantbollen, var känd,framgånsrik och populär för att sedan drabbas av svår anorexia och ångest. Den bästa och mest gripande delen i boken tycker jag var den där hon berättar om livet med sin pojkvän och senare make M (han benämns så men alla vet ju att det är Martin Björk,numera tillsammans med Lena PH som hon skriver om.). Hon berättar om sitt eget liv men beskriver också hur svårt det måste vara att leva som anhörig till någon med en svår psykisk sjukdom. Efter bara 8 månaders äktenskap skiljer sig Tina och Martin,just när hon börjat bli frisk igen. Hon beskriver hur svårt det är att gå från ett förhållande där den ena är sjuk och beroende och den andra är den som ska hålla ihop allt och vara omhändertagande till ett friskt jämnställt förhållande. Hur alla roller sätts på hårda prov.
Jag vet att hon har rätt.
så,det var dagens bokrecension. ut på balkongen och läs nu barn,iallafall den sistnämnda. Själv ska jag plugga lite lagar och författningar till grupptentan på måndag och sen kanske spilla upp ett glas vin?
Iallafall,efter två kriminalromaner så började jag med Linda Rosings berättelse om sitt liv "Den nakna sanningen" för att sen på en dag plöja igenom Tina Nordlunds "Genom helvetet". Och neej,jag har inte haft så mycket för mig ihelg,därav mitt boknörderi!
Linda rosing berättar om sitt liv,om hur hennes främsta mål i livet var att bli känd och om känslan av att ha lyckats med detta när hon fick vika ut sig i slitz. Hon berättar om otaliga fester,vilka kändisar som raggat på henne ,om hur hon fått sitta i samma vip-bord som Martin Dahlin och genom hela boken får man känslan av att detta är något som fortfarande imponerar och gör författaren stolt. Hon berättar också om pojkvän efter pojkvän som uppvaktat henne och fått henne att bli förälskad för att sedan behandla henne som skit. Man behöver inte ha en psykologexamen för att se tydliga mönster som på något sätt känns så klassiskt typiska. Jag läste hela boken och väntade hela tiden på att det skulle komma någonslags reflektion,eftertanke,summan av kardemumman eller sensmoral över det hela....men den kommer aldrig. Visst ägnas någon rad åt att beskriva hur kändisvärlden är smutsig och falskt men ändå känns det som att det hela tiden vilar ett imponerat skimmer över hela berättelsen om livet som glamourmodell. När jag sedan läser att Linda rosing nu har satt in 1 kg (!) silikon i varje bröst så känns hela boken liksom bara..jaha? spännanande värre. Att det även används svordomar lite nu och då i texten och att ett av författarens tack går till skönhetskliniken där Linda botoxar sig är bara ett tillägg.
Tina Nordlunds bok handlar om hur hon hade allt,var Sveriges bästa damfotbollsspelar,vann diamantbollen, var känd,framgånsrik och populär för att sedan drabbas av svår anorexia och ångest. Den bästa och mest gripande delen i boken tycker jag var den där hon berättar om livet med sin pojkvän och senare make M (han benämns så men alla vet ju att det är Martin Björk,numera tillsammans med Lena PH som hon skriver om.). Hon berättar om sitt eget liv men beskriver också hur svårt det måste vara att leva som anhörig till någon med en svår psykisk sjukdom. Efter bara 8 månaders äktenskap skiljer sig Tina och Martin,just när hon börjat bli frisk igen. Hon beskriver hur svårt det är att gå från ett förhållande där den ena är sjuk och beroende och den andra är den som ska hålla ihop allt och vara omhändertagande till ett friskt jämnställt förhållande. Hur alla roller sätts på hårda prov.
Jag vet att hon har rätt.
så,det var dagens bokrecension. ut på balkongen och läs nu barn,iallafall den sistnämnda. Själv ska jag plugga lite lagar och författningar till grupptentan på måndag och sen kanske spilla upp ett glas vin?
kärlekskrank.
Så fort jag somnar drömmer jag drömmar om kärlek och smek och kyssar och hångel och hålla handen.
Nu får faktiskt min älskade man pallra sig hit. Jag tror jag lider av vårkänslor!:)
påskmys i stugan.
Nu får faktiskt min älskade man pallra sig hit. Jag tror jag lider av vårkänslor!:)
påskmys i stugan.
och gråten är min när du gråter.
Till dig,älskade fina vän. Du vet vem du är.
Jag skulle gärna hjälpa dig upp och kunna lysa upp den väg du springer
om jag kunde vagga dig varm och lugn
jag har nog samma röst och bor i samma land
med samma klockor som ringer
du går inte ensam genom dunkla rum.
om jag kunde vagga dig varm och lugn
jag har nog samma röst och bor i samma land
med samma klockor som ringer
du går inte ensam genom dunkla rum.
klipp dig!
Det är inte många gånger det blivit sämre när någon klippt av sig sina extensions. Kolla bara bilderna här under. Båda två är vackra kvinnor som gör sig mycket bättre som vuxen kvinna-snygg än hej jag viker ut mig i playboy-snygg! Jag tror att det här med extensions börjar sjunga på sista refrängen. precis som silikonbröst. Fast jag hade kanske behövt bådadera! mohaha. ;)
och 3 timmar senare...
Jag har verkligen missuppfattat det här med att ta en power nap.
om en känsla.
Det har regnat här i Umeå efter en varm vårdag. Jag gick ut och stod på balkongen ett tag och det luktade sådär underbart som det bara kan göra efter regn och solnedgången färgade himlen blodröd. I fredags när jag och några vänner skulle promenera ner till stan för att fika på kvällen så träffade vi två bekanta pojkar efter vägen. De hade klättrat upp på en liten kulle och såg oss när vi kom knatande efter gångstigen. Det slutade att vi satt där alla sex,på gräs som just börjat skifta i grönt,i en nästan smärtsamt vacker solnedgång och såg ut över Umeå i skymningen. Det dracks några folköl och de skrattade lite åt mig när jag förklarade hur "kär i livet" jag blev av såna här stunder.
Helgen innehöll också vårens första grillning och när jag till min glädje såg att fler och fler av mina klasskompisar går barfota i sina ballerinaskor så känns det som att våren faktiskt är här nu. och vi har klarat ännu en lång vinter.
Jag tänker inte ens låta det faktum att något jädra mähä hade snott min cykel så jag fick promenera hela vägen och komma en kvart försent imorse förstöra min lilla vårkänsla.
Helgen innehöll också vårens första grillning och när jag till min glädje såg att fler och fler av mina klasskompisar går barfota i sina ballerinaskor så känns det som att våren faktiskt är här nu. och vi har klarat ännu en lång vinter.
Jag tänker inte ens låta det faktum att något jädra mähä hade snott min cykel så jag fick promenera hela vägen och komma en kvart försent imorse förstöra min lilla vårkänsla.
ibland.
Rör mina händer
Du måste förstå
Jag orkar inte förklara
försök och se det ändå
Det gnager mitt sinne
Det är som overklighet
I varje blinkande fönster
en korrupt profet
Och jag har varit i templet
Där månglarna står
Dom sa: "Allt är till salu"
Jag sa: "Kom älskling vi går".
Du måste förstå
Jag orkar inte förklara
försök och se det ändå
Det gnager mitt sinne
Det är som overklighet
I varje blinkande fönster
en korrupt profet
Och jag har varit i templet
Där månglarna står
Dom sa: "Allt är till salu"
Jag sa: "Kom älskling vi går".
Jag tror inte hon bryr sig,aftonbladet.
Årets löjligaste omröstning!
Låt Vickan gifta sig med vem hon vill! Jag hade valt Daniel,hur roliga verkar nån av de där prinsarna liksom?
Min pappa säger att det ultimata testet för att få en bra karl är om killen ifråga kan skotta snö.
Men annars kan man som sagt prova ge honom bajsboken, och se om han pallar trycket! ;)
Låt Vickan gifta sig med vem hon vill! Jag hade valt Daniel,hur roliga verkar nån av de där prinsarna liksom?
Min pappa säger att det ultimata testet för att få en bra karl är om killen ifråga kan skotta snö.
Men annars kan man som sagt prova ge honom bajsboken, och se om han pallar trycket! ;)
Nonno.
home is were heart is.
När jag just hade satt mig på tåget tillbaka till Umeå efter mitt "påsklov" hemma i lappmarkerna damp det ner ett sms från en kär vän. Det var ett sms som värmde hjärtat på djupet och avslutades med raderna;
"...det är alltid lika roligt när du kommer hem,och alltid lika tråkigt när du åker. Jag kommer sakna dig!"
Jag har hunnit umgås ovanligt mycket med mina barndomsvänner denna gång,och hur många roliga,härliga och fantastiska människor jag än lärt känna och pluggar tillsammans med här i Umeå så kommer de här vännerna alltid vara de som har ett eget vip-rum i hjärtat. För det är något speciellt med vänner man delat i princip hela sitt liv med,som man växt upp med,som känner en,vet vem man är och känner till ens bakgrund. Som man kan vara ocensurerad med och som finns med på samma kort som en själv föreställande allt från varandras 10-årskalas till lyckliga leende på skolgården den dagen vi tog studenten.
Så mycket roligt vi delat tillsammans. Så mycket galenskap och tokerier. Många resor och roadtrips i olika konstruktioner. Festkvällar och myskvällar. Så många kärlekar som kommit och gått. En del gemensamma tårar och faktiskt några svidande svek,men en grundmurad vänskap som bestått genom åren. och tänk vad livet valde olika vägar för oss.
"...jag skulle inte vara den jag var idag utan dig" , skrev nonno åt mig och jag blev rörd till tårar.
Jag tycker det var nyss vi fyllde 18 och inte hade några som helst problem med att göra partymaraton 3 dagar i sträck. Jag tycker det var nyss man kunde säga orden "när jag blir vuxen vill jag..."
I sommar fyller två av mina bästa vänners döttrar 2 år med 5 dagars mellanrum.
Och helt plötsligt,utan att vi märkt det, så var vi vuxna.
sweet.
Det här är ju bara för gulligt.
"Plocka upp efter er,en gammal tant kan ramla i hundbajset och bryta benet!" Ja det är ju baske mig klockrent!
Fast å andra sidan tycker ju jag att allt som har med kiss och bajs att göra är kul. En mogen 23åring som man råkar vara! En gång gav jag bajsboken till en kille jag var lite småkär i,vi är fortfarande tillsammans!;)
"Plocka upp efter er,en gammal tant kan ramla i hundbajset och bryta benet!" Ja det är ju baske mig klockrent!
Fast å andra sidan tycker ju jag att allt som har med kiss och bajs att göra är kul. En mogen 23åring som man råkar vara! En gång gav jag bajsboken till en kille jag var lite småkär i,vi är fortfarande tillsammans!;)
lust.
Lustgården på TV 3 måste vara ett av de sämsta programen som sänds just nu.
Tydligen är man rackarns omodern om man gillar att ha sex med bara en (och ve och fasa; t.o.m sin egen) partner åt gången nuförtiden.
I´m so last season.
Tydligen är man rackarns omodern om man gillar att ha sex med bara en (och ve och fasa; t.o.m sin egen) partner åt gången nuförtiden.
I´m so last season.
livsviktigt.
Nu har jag anmält mig till donationsregistret. Jag har dragit på det i många år,jag har varit in på sidan men alltid tänkt att det kan vänta, men sanningen är att om jag dör imorgon eller dagen efter det så vill jag inte att mina föräldrar ska behöva fundera över vad jag ville om de behöver mina organ. Det är något med våran egen död som är svårt att acceptera,jag tror det är därför vi inte vill prata om det och absolut inte planera för den. Tänk att det enda vi egentligen vet säkert här i livet,är det vi är allra mest rädda och främmande inför.
Up and away.
Eftersom kursen i organisation och ledarskap visade sig vara oliidliigt tråkig så var valet mellan att sitta på en föreläsning vid namn "Hälso- och sjukvården som organisation i primärkommunen" eller åka hem en dag tidigare inte mitt svåraste. Organisation och ledarskap? Till mig och mina vänner, som alla råkar vara födda till en riktiga alfahonor? ;)
Igårnatt när jag och S kom hem till lappmarkerna upptäckte jag att min resväska låst igen sig av misstag. Där stod jag,utan nyckel och ännu mindre sifferkod och insåg att det var bara att börja prova sifferkombinationer. Att pricka rätt tre olika siffror där det finns 1- 9 att välja mellan på varje siffra leder till ganska många möjliga sifferkombinationer. Vad gör man i detta läge?
Arrangerar en sprängladdning? helst inte. Hämtar en kofot? mjo kanske det. Eller så ringer man sin mamma.
-få se nu,sa mamma. Din resväska....hm..prova 782 kanske?
Och självklart var det 782! Hur kan mammor allt liksom? Hur kan en mamma till fyra barn ha allt sånt i huvudet?,jag tror det är någonslags superkraft man utvecklar under de 9 månader man konkar runt sina knytt i magen. Det finns ingen som kan jämföra sig med en mams. Fast jag är 23 år fyllda och flyttat hemifrån för ett bra tag sen så säger jag fortfarande allt som oftast när det är ett knivigt beslut som ska fattas att jag måste "ringa och fråga mamma först". Man blir nog aldrig riktigt vuxen.:)
Och påsken då? Inga direkta planer förutom att njuta,vara utomhus, umgås med de jag älskar och tycker om och försöka finna lite ro för själen. Jag tänker tillbaka på tidigare påskar med blandade känslor. Förra året var det snöstorm ute och känslokaos inne. Påsken två år före det var också den en blandning mellan sjungande glädje och rungande sorg. och min erfarenhet säger mig att det den bästa helgen får man i en stuga en bit bort från civilisationen,där stjärnor blinkar på himlen och snön knarrar under ens fötter när man måste smyga ut och kissa på natten. Där man eldar i kamin,somnar till eld som knäpper och knastrar och kan sitta flera timmar ute på en is och pimpla om dagarna. Men jag hoppas på solsken iår,både på in och utsidan.
Igårnatt när jag och S kom hem till lappmarkerna upptäckte jag att min resväska låst igen sig av misstag. Där stod jag,utan nyckel och ännu mindre sifferkod och insåg att det var bara att börja prova sifferkombinationer. Att pricka rätt tre olika siffror där det finns 1- 9 att välja mellan på varje siffra leder till ganska många möjliga sifferkombinationer. Vad gör man i detta läge?
Arrangerar en sprängladdning? helst inte. Hämtar en kofot? mjo kanske det. Eller så ringer man sin mamma.
-få se nu,sa mamma. Din resväska....hm..prova 782 kanske?
Och självklart var det 782! Hur kan mammor allt liksom? Hur kan en mamma till fyra barn ha allt sånt i huvudet?,jag tror det är någonslags superkraft man utvecklar under de 9 månader man konkar runt sina knytt i magen. Det finns ingen som kan jämföra sig med en mams. Fast jag är 23 år fyllda och flyttat hemifrån för ett bra tag sen så säger jag fortfarande allt som oftast när det är ett knivigt beslut som ska fattas att jag måste "ringa och fråga mamma först". Man blir nog aldrig riktigt vuxen.:)
Och påsken då? Inga direkta planer förutom att njuta,vara utomhus, umgås med de jag älskar och tycker om och försöka finna lite ro för själen. Jag tänker tillbaka på tidigare påskar med blandade känslor. Förra året var det snöstorm ute och känslokaos inne. Påsken två år före det var också den en blandning mellan sjungande glädje och rungande sorg. och min erfarenhet säger mig att det den bästa helgen får man i en stuga en bit bort från civilisationen,där stjärnor blinkar på himlen och snön knarrar under ens fötter när man måste smyga ut och kissa på natten. Där man eldar i kamin,somnar till eld som knäpper och knastrar och kan sitta flera timmar ute på en is och pimpla om dagarna. Men jag hoppas på solsken iår,både på in och utsidan.
Bredbandssupport for dummies.
i väntan på att fiskgratängen ska bli klar i ugnen sätter jag mig på hallgolvet en stund. Mitt trådlösa bredband vägrar självläka och därav har min hall blivit min datahörna. Ikväll får jag dock herrbesök, han kanske kan skona min lilla rumpa från träsmaken man får av att sitta på ett golv, men om han kan det så kommer jag bli arg och sur för att jag inte kunnat ordna det själv. Det är baske mig inte lätt. Can´t live with me,can´t live without me! ;) Jag har dock saknat honom. väldigt mycket.
En sak jag numera vägrar att nedlåta mig till,är att ringa bredbandsbolagets support. Jag känner mig aldrig (helt utan anledning dessutom) så dum som då,och detta har utvecklats till en stor fobi för mig. Jag ser framför mig de unga datanördskillarna tyst sucka och himla med ögonen när jag inte vet hur man ska "reparera nätverksinställningarna". Precis som om det är någon allmänn vetenskap man får med modersmjölken?
-Har du satt i nätverkskabeln i datorn nu?
-Ja det har jag!
-Är du riktigt säker på det?
-Ja det är jag
-*tystnad* hm.....okej.
Jamenhallåvadå. Man kanske inte råkar vara något tekniskt Einstein och man kanske aldrig kommer knipa det där nobelpriset i bredbandsuppkopplingar och jag kanske på något sätt har råkat ta bort microsoft words från datorn just efter att min baby installerat det åt mig och det här med att få in låtar på min nya ipod kanske var ett projekt som hette duga MEN HEY, jag vet faktiskt hur man sätter i en nätverkskabel!
Jag VET t.o.m vad en nätverkskabel är! att man ska behöva bli förbannad!:)
Efter många dyra mobilminuter med två olika bredbandsbolagskillar som inte kunde hitta felet (vid det här laget fungerade inte internet överhuvudtaget) kom vi tillslut till en väldigt lyckad och skitsmidig lösning.
"-du kan ju låna hem någonannans dator och prova koppla in den hemma hos dig. annars får du ringa igen!"
Jamen strålande! jag knatar över till grannen och hoppas för enkelhetens skull att de äger en laptop och sen är saken biff. Tack så mycket för hjälpen liksom.
Jag förstår att det inte alltid är lätt att hjälpa folk med deras bredbandsproblem över en telefon och att det krävs en stor dos tålamod när t.ex. Fru X (nämner inga namn,men en ledtråd är att jag fått halva min genuppsättning av denna underbara person), efter varje instruktion om att klicka på något frågar:
"med höger eller vänster musknapp?"
men frågan är dock fortfarande om killarna som sitter i support är för duktiga själv på datorer så de helt enkelt blir värdelösa på att förklara,instruera och hjälpa eller om det ve och fasa,sitter såna som jag på supporten som bara lärt sig vad de ska säga utantill och följer någon slags manual/felsökningsschema för bredbandsproblem? Att en sån som jag faktiskt jobbat för Glocalnet stärker min sistnämda tes.
En sak jag numera vägrar att nedlåta mig till,är att ringa bredbandsbolagets support. Jag känner mig aldrig (helt utan anledning dessutom) så dum som då,och detta har utvecklats till en stor fobi för mig. Jag ser framför mig de unga datanördskillarna tyst sucka och himla med ögonen när jag inte vet hur man ska "reparera nätverksinställningarna". Precis som om det är någon allmänn vetenskap man får med modersmjölken?
-Har du satt i nätverkskabeln i datorn nu?
-Ja det har jag!
-Är du riktigt säker på det?
-Ja det är jag
-*tystnad* hm.....okej.
Jamenhallåvadå. Man kanske inte råkar vara något tekniskt Einstein och man kanske aldrig kommer knipa det där nobelpriset i bredbandsuppkopplingar och jag kanske på något sätt har råkat ta bort microsoft words från datorn just efter att min baby installerat det åt mig och det här med att få in låtar på min nya ipod kanske var ett projekt som hette duga MEN HEY, jag vet faktiskt hur man sätter i en nätverkskabel!
Jag VET t.o.m vad en nätverkskabel är! att man ska behöva bli förbannad!:)
Efter många dyra mobilminuter med två olika bredbandsbolagskillar som inte kunde hitta felet (vid det här laget fungerade inte internet överhuvudtaget) kom vi tillslut till en väldigt lyckad och skitsmidig lösning.
"-du kan ju låna hem någonannans dator och prova koppla in den hemma hos dig. annars får du ringa igen!"
Jamen strålande! jag knatar över till grannen och hoppas för enkelhetens skull att de äger en laptop och sen är saken biff. Tack så mycket för hjälpen liksom.
Jag förstår att det inte alltid är lätt att hjälpa folk med deras bredbandsproblem över en telefon och att det krävs en stor dos tålamod när t.ex. Fru X (nämner inga namn,men en ledtråd är att jag fått halva min genuppsättning av denna underbara person), efter varje instruktion om att klicka på något frågar:
"med höger eller vänster musknapp?"
men frågan är dock fortfarande om killarna som sitter i support är för duktiga själv på datorer så de helt enkelt blir värdelösa på att förklara,instruera och hjälpa eller om det ve och fasa,sitter såna som jag på supporten som bara lärt sig vad de ska säga utantill och följer någon slags manual/felsökningsschema för bredbandsproblem? Att en sån som jag faktiskt jobbat för Glocalnet stärker min sistnämda tes.
kärlek.
Motsatsen till kärlek är inte hat, det är likgiltighet.
Nyhetstorka.
Jag stod i kön inne på Ica Ålidhem och råkade kasta ett öga på kvällstidningarnas löpsedlar.
Linda rosings bröst sprack - skulle lägga in ett halvt kilo till!
och.
Här kysser let´s dance- Martin Cissi.
Jag blir så matt. Är det verkligen sån nyhetstorka i landet lagom att detta är förstasidestof?
Halva världen står i krig,men heeey fröken rosings bröst sprack ju faktiskt så STEP ASIDE alla små svältande barn i Afrika. Ni får faktiskt ta en kölapp liksom.
S l a s k j o u r n a l i s t i k, skulle jag vilja säga. på hög nivå.
Linda rosings bröst sprack - skulle lägga in ett halvt kilo till!
och.
Här kysser let´s dance- Martin Cissi.
Jag blir så matt. Är det verkligen sån nyhetstorka i landet lagom att detta är förstasidestof?
Halva världen står i krig,men heeey fröken rosings bröst sprack ju faktiskt så STEP ASIDE alla små svältande barn i Afrika. Ni får faktiskt ta en kölapp liksom.
S l a s k j o u r n a l i s t i k, skulle jag vilja säga. på hög nivå.
vill man vara fin..
Nu har jag klickat hem dessa små vänner fast jag vet att jag inte kommer kunna ha dem! Det är en sån där konstig grej vi tjejer gör ibland. Är det någon som har erfarenhet av hålfotsinlägg där ute? Jag är jätte hålfot:ig men vägrar bära flats när jag ska ut och svänga på svansen.
Och detta var dagens meddelande till nationen.